Vad finns det för regler och traditioner kring flaggor och båtliv?

Nationsflaggan
Svenska flaggan förd på en båt markerar att ägaren är svensk. Då båt är på väg får nationsflagga föras vid alla tider på dygnet. Undantag från dessa regler kan göras, för det fall att båten deltar i t.ex. kappsegling.

Sverige har två nationsflaggor: Den ”vanliga” med rak kant, och den tretungade som bara får användas av kungahuset och Försvarsmakten. På 1500-talet seglade svenska örlogsfartyg med en tvåtungad flagga som i mitten på 1600-talet ersattes av dagens version med tre tungor. Den tvåtungade finns att köpa idag men eftersom den inte är en officiell nationsflagga räknas den som en prydnad och får användas som man vill.

Den vedertagna definitionen för flaggning är mellan 1 mars – 31 oktober, den period då vi använder våra båtar, så hissas flaggan kl. 08:00 och under resten av året kl. 09:00. Den halas vid solens nedgång, dock senast kl. 21:00. I gästhamnarna är det ofta någon som tutar eller kanske rent av spelar ett tapto på trumpet när det är dags att ta ner flaggan. Formalismen skall dock inte gå så långt att flaggning uteblir. Att hala ned flaggan för natten visar respekt och vördnad för vår nationella symbol.

Klubbstandert
Klubbstanderten som du kan köpa genom att kontakta kansliet förs på segelbåt under styrbords vantspridare, och på motorbåt på annan lämplig plats. Standerten får föras vid alla tider på dygnet. Om båt är registrerad i flera föreningar, förs under samma vantspridare flaggor och standertar i följande ordning: Kunglig klubb, riksförening, regionalförbund och lokalklubb, t.ex. KSSS/KMK – SXK – SSS – ÅBS.

Flaggspel
Stor flaggning föres vid högtidligheter, fester m.m. då båten är till ankars eller förtöjd. Stor flaggning hissas och halas samtidigt med nationsflaggan. Vid stor flaggning kläs båten från stäv till akter över topparna med signalflaggor. Dessa hissas i följande ordning från förstäven om du har ett internationellt signalställ: flaggorna Code, A, B, siffervimpeln 1, flaggorna C, D, siffervimpeln 2 osv.

Destinationsflagga
Vid färd i utländska vatten ska värdlandets nationsflagga föras såsom destinationsflagga, den kallas även artighetsflagga. Den föres då under styrbords vantspridare. När destinationsflagga föres, hissas klubbstandert och andra igenkänningsflaggor som normalt föres under styrbords vantspridare i stället under babords vantspridare. Destinationsflagga hissas och halas samtidigt som den egna nationsflaggan.